Om jag fick önska något så skulle det vara att jag hade samma positiva tankar som jag hade på ponny tiden när jag tävlade Robin. Då ingen rädsla fanns där & jag kände mig positiv till allt gällande hoppningen. Just nu är det tungt för mig. Vill att det ska gå bra, vill känna mig säker, vill gå in på banan och känna hur underbart det är utan att va dunder nervös. Har kolla runt lite på tävlingar i år och snart blir det att anmäla sig till den första! Jag längtar samtidigt som jag gruvar mig, men jag vägrar ge upp det jag älskar. Någon gång måste det släppa, man brukar väl säga så?
.
Cosmo, jag, sonat och Julia va ute på en ridtur igår och kände verkligen hur glad Cosmo va, direkt första galoppen skulle fattas började han bocka och busa. Kände verkligen hur mycket energi han hade. Han visade även fram sin bästa sida i ökad trav på slutet. Har aldrig flugit fram så på min gråa, kändes som vi svävade på moln! Världens finaste!
.