Det blir inte mycket gjort i stallet nu när jag bara har en hand. Emma, hon som hjälpte mig att rida Robin på slutet tog hand om honom igår. Borstade & promenerade. Efter hon hade varit i stallet fick jag ett fint sms som gjorde att jag fick ett riktigt leende på läpparna. ''Gud vad duktig Cosmo har blivit:) jättemysig och lyhörd''. Det är som svårt att beskriva känslan som jag fick när jag läste det men alla hästägare vet nog att det är kul att höra när det har gått bra och när sin häst får beröm! Jag är så stolt över min lilla prins, och jag saknar honom. Jag saknar att vara i stallet och dona på och jag saknar att rida.. ursch vad tråkigt det är att vara begränsad.