.

Jag hade lagt ut Robin på annons. Satt och spanade in hästar på hastnet.se, skrev på några hästar men det var ingen som jag fastnade för sådär direkt. Fortsatte söka varje dag som gick även fast pappa hade sagt till mig att vi bara kunde ha en häst. Och en dag när jag satt och kollade runt hittade jag honom. En vacker skimmel på 3 år. Jag berättade för pappa att jag hade funnit en häst som stod 4-5 timmar här ifrån och då kom pappas chockande svar '' Ja du kan ju alltid ringa och höra dig för'' så jag tog i kragen (gillar inte att prata i telefon med främlingar, haha) Fick svar och berättade att jag var intresserad. Vi pratade ett bra tag och fick veta massor om honom och allt lät bra. Nu minns jag inte om det var första samtalet som vi bestämde oss för att åka och kolla på honom eller om det var något samtal till vi gjorde men iallafall så bestämde vi oss att jag och pappa skulle ta oss en biltur för att fara och kolla på honom. Vi bokade dag och for iväg tidigt på morgon. Var där vid ett.

.

Väl där möttes jag av Elin (hans förra ägare), vi gick till hagen och där stod den lilla prinsen med bus i blicken. Fick ta honom från hagen & göra iordning honom. Han var underbar. Hur lugn som helst i all hantering. Blev ''förvarnad'' att han kunde vara seg på ridbanan. Fick se honom från marken först. En fin liten häst som tog sig fram. Jag stod bara och log. När det var min tur att sitta upp var det pirr i magen. Känslan var kanske inte perfekt. Han var seg och ville helst bara stå stilla, när det var dags för galopp hade han för det mesta sina bakben uppe i luften. Jag fick verkligen använda all min kraft för att få honom att gå fram man samtidigt så visste jag att han var 3 år och som 3åring växer dom och det går i våger hur dom beter sig. Även fast inte provridningen var perfekt så var det någonting jag fastnade för. Han var helt underbar, jag var kär. På vägen hem vart det mycket snack med pappa för tanken var egentligen inte att ha två hästar. Efter några dagar så blev de så ändå, vi bestämde oss för att ringa upp och säga att vi ville ha honom, Jag ville verkligen det. Och så blev det någon vecka senare rullade vi med transporten för att hämta honom. Vi skrev papperna och lastade honom och helt plötsligt hade jag två underbara hästar i stallet. Det var en lycka och det är en ännu större lycka nu efter lite mer än ett år tillsammans. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att han skulle bli mitt projekt. Min egna unghäst. Jag är glad och om jag inte har fel så tror jag att pappa är rätt glad också!

.

Ja det var ungefär så det gick till, en fin början på en fin historia!

.

.

.